Varumärkesfloppar: Marknadsföringskatastrofer

Del 2: Marknadsföring och pr i motvind.

I företagsvärldens styrelserum tas stora risker… och ibland blir det inte alls som man har tänkt sig. Genom att träffa direktörer och entreprenörer på välkända företag undersöker ekonomijournalisten Evan Davis några av affärsvärldens mest flagranta misstag från 1970 fram till i dag.

 

I del 2 möter vi bland annat varumärkeskonsulten Rita Clifton (Interbrand) och Richard Branson (Virgin) som delar med sig av sina erfarenheter kring branding. Vidare får vi se varför kosmetikatillverkaren Yardleys nya, sexigare image blev en katastrof. Gratis flygresor till de som köpte Hoovers dammsugare resulterade i miljardförluster och upprörda kunder. Sunny Delights hälsodryck blev först en succé men snart uppkom underliga rykten i media. Vad är det egentligen som avgör om en idé blir en succé eller en katastrof? (Del 2 av 3).


a

 

a

 

a

 

a

 

 

 

Bonus1

Återkoppling till Sunny D, ett av exemplen som  Evan Davis tar upp i ovanstående film:

orange grabb b

Rykten om barn som blev orangea av att dricka drycken var en katastrof.

 

Sunny D: från flopp till “återflipp”

Läget kunde inte vara värre: Lågt fruktinnehåll, hög sockerhalt och inte minst ryktet som sa att barn blev orangea av att dricka Sunny D (orsakat av ingrediensen betakaroten) gjorde att drycken gick från att vara den tredje mest sålda drycken (soft drinks) i Storbritannien till att bli den fjärde mest hatade av alla märken över en natt gjorde att P&G inte längre såg någon framtid för märket:

 
Den nya ägaren trodde dock att produkten hade potential och arbetade under tre år bland annat tillsammans med en grupp bestående av brittiska mammor för att omformulera produkten. Men frågan var om allmänheten ville glömma den gamla bilden av varumärket? Nummer ett för att lyckas var att övertyga och återfå förtroendet bland mammor (som var makthavare när det gällde inköp av produkten). Man beslutade därför att ändra recept: genom att öka fruktinnehållet från 5% till 70%* och enbart använda sig av naturliga ingredienser ville man skapa en upplevelse av en “nyttig produkt” som man skulle vara villig att servera sina barn. 

 

Sunny Delight

Dåligt rykte bemöttes med nyttigheter

a

Strategin för att återlansera produkten blev att bygga på ärlighet och berätta en historia som byggde på att göra mammor till “hjältar” genom att de återinförde den numera “nyttiga” drycken i hemmen och försvarade den mot sitt dåliga rykte: 

a

a

TV-spot för Sunny D.

a

Trots att man tvingats höja priset på den nya produkten med 50% (på grund av ökat innehåll av naturliga tillsatser*) ökade försäljningen med 15 procent jämfört med föregående år. 

 

*Sunny D innehåller numera enbart 15 procents juice för att kunna säljas till ett lägre pris.

 

Källor:

http://iamnickwright.prosite.com/115486/1106692/my-work/sunny-d, http://www.independent.co.uk/news/too-much-sunny-delight-turns-girls-skin-yellow-1134703.html, http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/wales/578945.stm

 

 

Se även: Del 1: Design & Del 3: Katastrofala beslut

a

About Tobias Rasmusson

Tobias Rasmusson är etnolog (kultur/konsumtionsanalytiker), creative planner och journalist liksom föreläsare i ämnet kommunikation & reklam på bland annat Lunds Universitet. Tobias är även grundare av företaget HUMAN PROOF som arbetar med konsumentinsikt.

Skriv ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.