Del 2. Kommersiell etnografi: Human Relations

Hawthorne-projektet

Från tiden för första världskriget och in på 1930-talet genomförde sociologer och antropologer vid University of Chicago en rad undersökningar som nu ses som början av moderna urbana studier. Mellan 1924 och 1933 var Chicago platsen för en av de mest kända studierna inom nordamerikansk forskning om mänskliga relationer i affärsmiljöer, kallad Hawthorne-projektet – en undersökning vars syfte var att öka produktiviteten bland de anställda på en av Western Electrics problemfabriker, utförd genom ett samarbete tillsammans med National Academi of Sciences och Harvard School of Business Administration. 

 

Specialbyggt observationsrum för relä-tester och utsnitt ur transkriberad inspelad intervju med arbetare, Hawthorn-projektet, 1930-tal.

Human relations

1931 kopplades antropologen W. Lloyd Warner till projektet och satte igång ett experiment kallat the Bank Wiring Observation Room (BWOR). Denna del av projekt syftade till att utforska vad arbetarna faktiskt gjorde på jobbet i motsats till vad de sa under intervjuerna. BWOR-studien var den första att visa empiriskt hur olika synvinklar skiljer ledning och arbetstagarna åt. Hawthorne-studierna med Warners antropologiska bidrag innebar att forskare fick förståelse kring hur mänskliga relationer var avgörande för att förstå organisationer och arbetstagares produktivitet, en insikt som bland annat ledde till skapandet av human relations som ett utbildningsområde och inte minst uppkomsten av det som verkligen kan definieras som kommersiell etnografi.

BWOR-studien var den första att visa empiriskt hur olika synvinklar skiljer ledning och arbetstagarna åt: Ledningen hade en syn som innebar att man såg på arbetaren som ”the economic man”, företagsledningen utgick ifrån att ett “belöningssystem” skulle sporra långsamma arbetare att öka takten – i verkligheten visade det sig dock att ”ackordarbete” hade motsatt effekt. Vad som vidare framkom i Hawthorne-studierna var att: Arbete är en gruppaktivitet och erkännande, trygghet och tillhörighet är viktigare än materiella förhållanden liksom att ledningens engagemang och intresse liksom individen och gruppens möjligheter till kontroll och påverkan har en stor betydelse för prestationen.

 

Hawthorne-effekten

Vad man kom fram till under undersökningarna var även det som numera inom psykologin är känt under namnet “Hawthorne-effekten”: vilket är vad som sker inom psykologiska experiment då ett subjekt omedvetet ändrar sitt beteende enbart eftersom de vet att de blir observerade, och därför agerar annorlunda än de skulle ha gjort om de inte blev observerade. Hawthorne-effekten upptäcktes då forskare genomförde en studie för att undersöka arbetare var mer produktiva i starkt eller svagt ljus, resultatet visade på att båda grupperna ökade produktiviteten. Efter denna upptäckt genomfördes även en rad andra experiment som gav den sammansatta slutsatsen att bara det faktum att de undersöktes ökade produktiviteten, medan själva förändringarna inte var lika viktiga.

 

Ur: “Varumärkt – kommersiell etnografi i den kommersiella världen” av Tobias Rasmusson.

 

Läs även: Del 3. Kommersiell etnografi: Mad Men

a

About Tobias Rasmusson

Tobias Rasmusson är etnolog (kultur/konsumtionsanalytiker), creative planner och journalist liksom föreläsare i ämnet kommunikation & reklam på bland annat Lunds Universitet. Tobias är även grundare av företaget HUMAN PROOF som arbetar med konsumentinsikt.

Skriv ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.