Cancerjippot: Rosa bandet

SR_hänvisning

 

 

 

 

Sjukdomen som blev marknadsförarnas våta dröm. Har du köpt en rosa bandet produkt på senaste tiden? Då är du inte ensam: Produkter märkta med Rosa bandet säljer som smör i solsken. Symbolen har blivit ”big business” och tillika en riktig kassako för många företag som genom att associera sig med denna välgörenhet lyckas mjölka konsumenterna på stora pengar genom små bidrag (ofta ett bidrag helt finansierat av konsumenterna).

Bröstcancerfakta: Cirka 7000 kvinnor (och 40 män) får i Sverige varje år diagnosen bröstcancer. Av dessa botas ca. 85 %. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer för kvinnor och den näst vanligaste cancerformen efter prostatacancer. Drygt 80 procent av alla som får en bröstcancerdiagnos är i eller har passerat klimakteriet.  /Socialstyrelsen 2009

 

Denna artikel handlar dels om fenomenet CSR – det som på svenska brukar kallas ”socialt ansvarstagande företag”, en trend inom marknadsföring för att bland annat generera goodwill till företag och produkter. Stor fokus läggs även på fenomenet Rosa bandet, kanske världens mest framgångsrika symbol för hjälpverksamhet. Bland annat avslöjas de egenskaper som gör den högintressant inom marknadsföring. Vi ska även titta närmare på vad som brukar kallas ”pinkwashing” – om hur företag tvättar sig ”rena” genom att klistra hjälporganisationers symboler på sina förpackningar och dessutom reda ut vem som verkligen ligger bakom denna kommersiella symbol:

 Ett berg av produkter & tjänster märks årligen med symbolen för Rosa bandet.

 

Historien om Rosa bandet

 

Varje år under oktober månad hålls kampanjen Rosa bandet, en insamlingsaktivitet till förmån för bröstcancer och en symbol som syftar till att öka medvetenheten kring bröstcancer. Rörelsen härstammar dock inte, som man kanske kan tro, ur patientrörelser eller ur kvinnorörelsen:

 

Rosa bandet

 

 

Rosa Bandet (Pink Ribbon) användes för första gången under officiella sammanhang under ”New York City Race” 1991 när stiftelsen Komen delade ut rosa band till deltagarna i en manifestation för kvinnor som överlevt bröstcancer. Detta var dock en liten detalj i ett större sammanhang och fick ingen större uppmärksamhet.

 

 

 Evelyn Lauder på företaget Estee Lauder, en av grundarna till Rosa bandet.

 

Riktigt känd skulle symbolen bli ett år senare då chefredaktören för amerikanska livsstilstidningen Self, Alexandra Penney bjöd in Evelyn Lauder, vice verkställande direktör på sminkföretaget Estee Lauder som gästredaktöret till det årliga specialnumret titulerat “National Breast Cancer Awareness Month issue”. Penney och Lauder kom på idén om att man skulle tillverka ett band som man tänkte skulle spridas genom att man lät kosmetikajättarna i New York dela ut dem till sina kunder.

Samtidigt satt i Californien den 68-åriga hemmafrun Charlotte Hayley, en kvinna som själv bekämpat bröstcancer och tillverkade persikofärgade band (inspirerade av de röda AIDS-banden som introducerades 1990) vilka hon sålde tillsammans med ett kort med texten:

“Det Nationella Cancerinstitutets årliga budget är 1,8 miljarder dollar, och endast 5 procent tillägnas förebyggandet av cancer. Hjälp oss väcka medvetenhet hos de lagansvariga och Amerika genom att bära det persikofärgade bandet”.

 

Charlottes budskap spreds snabbt, inte minst genom media. Penney och Lauder blev nyfikna på Hayleys idé och såg en möjlighet i att arbeta tillsammans med henne. Charlotte ville dock inte samarbeta med de båda utan tackade nej till erbjudandet med motiveringen hon tyckte deras förslag var allt för kommersiell. Penny och Lauder hade dock fastnat för Charlottes idé och uppvaktade henne därefter vid ett flertal tillfällen. Efter att ha diskuterat olika möjligheter med sina jurister kom man på att det enda man behövde göra för att undvika upphovsrättsintrång var att ändra färg. Det nya bandet fick färgen rosa och blev snart den främsta symbolen för bröstcancer. Det rosa bandet blev 1992 antaget som officiell symbol för ”Breast Cancer Awarness Month” som hålls runtom i världen i oktober varje år.

 

Rosa bandet i Sverige

 

I Sverige introducerades Rosa Bandet 1994 av Estée Lauder-företagen. BRO (Bröstcancer föreningarnas riksorganisation) – en patientförening som sedan dess driver en kampanj för Rosa Bandet i Sverige med stöd av Estée Lauder. 2001 fick kampanjen en större spridning och genombrott i Sverige då Amelia Adamo började utgivningen av en speciell bilaga om bröstcancer i sin tidning Amelia. 2003 växte kampanjen ytterligare då Cancerfonden (som är en fristående, ideell insamlingsorganisation) började engagera sig tillsammans med BRO. (Bröstcancerfonden 2012).

 

Bröstcancerorganisationen och Cancerfonden två "konkurrenter" om Rosa bandet.

 

Bråket om Rosa bandet

 

Vad få känner till är kanske att det i Sverige numera finns två olika rosa band vars inkomster hamnar i två olika kassor: När Cancerfonden 2004 ville börja ta betalt för bandet uppstod en tvist mellan de båda som slutade med ett avtal upprättades mellan parterna som innebar att BRO fick patenträtten till symbolen och Cancerfonden fick rätt till namnet. Det är också därför det idag finns två olika band på marknaden (ett enfärgat och ett mönstrat). Vill för övrigt poängtera att jag i denna artikel inte kommer att särskilja de båda organisationerna utan talar om Rosa bandet ur ett brett perspektiv.

 

rosabandet2013

Rosa bandet från BRO respektive Cancerfonden anno 2013

 

 

Därför säljer Rosa bandet

 

Vi tycker om ansvarfulla företag

 

Som jag nämnde i början är CSR (Corporate Social Responsiblilty) en het trend bland dagens företag. CSR kan innebära en rad olika saker; exempelvis att man ser till att personalen trivs eller att man stödjer idrottsföreningar eller kulturverksamhet. Det kan även handla om att sälja exempelvis Fairtrade, ekologiskt, miljömärkta produkter eller alliera sig med någon form av hjälporganisation så som WWF, Rädda Barnen eller Rosa bandet som denna artikel kretsar kring –  denna marknadsföringsform brukar på engelskt benämnas cause-related marketing, eller cause marketing.

Vanligt när det gäller denna sistnämnda form av CSR är att man ofta kräver en motprestation från kunden för att företaget ska skänka – exempelvis köper du min vara för xx kronor så skänker vi 2 kr.

Och givmildheten varierar kraftigt. Vissa är relativt generösa medan andra verkligen snålar med bidragen och uteslutande ser det som en form av lockvara och ett billigt alternativ till exempel till en extrapriskampanj.

 

Att jobba med CSR i fokus har flera fördelar, inte minst utifrån konsumentperspektiv:

Vi som konsumenter gillar företag som vi uppfattar tar ansvar: Vi får en upplevelse av ett företag som står på vår (konsumentens) sida. Det skapas en bild av ett godhjärtat, snällare företag (i motsats till giriga företag som enbart fokuserar på lönsamhet). Kortfattat så skapas bilden av ett företag som bryr sig – och de som bryr sig tycker vi (konsumenterna) om och ger gärna kärlek tillbaka till (det vill säga handlar deras produkter). Utifrån detta perspektiv är CSR ett användbart verktyg när man jobbar med vad som brukar kallas relationsmarknadsföring.

Csguiden.se som är en plattform som ska underlätta för företag och organisationer att nå ut med sitt hållbarhetsarbete menar bland annat att ”CSR innebär lönsamhet och kostnadsbesparingar”. liksom att CSR är ett konkurrensmedel som ska ses som något ”…som tillför verksamheten samma värde som exempelvis produktutveckling eller marknadsföring.”

 

Just fördelarna med att associera sig med Rosa bandet är intressanta och de ska vi under sex punkter titta närmare på nedan:

 

1. Kvinnor som viktig målgrupp

 

Bröstcancer berör kvinnor och det faktum att kvinnor anses avgöra 80 procent av hushållens inköp gör Rosa bandet extra användbart och intressant som marknadsföringsverktyg för att nå denna för företagen högintressanta inköpsbeslutande grupp.

 

rosabandet_2013.ashx

Kronägg stödjer Rosa Bandet.

 

Kronägg är en av samarbetspartnerna 2013. På sin hemsida skriver man om sin Rosa bandetprodukt; ägg från frigående höns inomhus, detta salufört i en speciellt framtagen förpackning (där 1 krona per sålt paket går till Rosa bandet):

a

”Lanseringen av ”ÄGG SOM GÖR SKILLNAD” är en del av vår medvetna satsning på att bidra till samhällsnyttan.

a

Vi upplever kopplingen mellan Rosa Bandet, kvinnor och ägg som mycket stark säger Bengt Göran Andersson, VD för Kronägg.

a

Lanseringen av ”ÄGG SOM GÖR SKILLNAD” kommer att ske med annonser i magasin som Tara, Amelia och M Magasin.”

 

äggkartong rosa bandet

"ÄGG SOM GÖR SKILLNAD"

a

Enligt VD Bengt Göran Anderssons uttalande har man alltså hittat en ”stark koppling” som gör att man valt att arbeta tillsammans med Rosa bandet. Det vill säga ”kvinnor och ägg”, förvisso producerar kvinnor ägg dock känns associationen något krystad, trots allt är det ett livsmedel man saluför – associationen som skapas till mens är inte heller den smakfullaste utan riskerar snarare att konsumenterna sätter äggen i halsen.

Väljer man att kalla sin produkt ”ÄGG SOM GÖR SKILLNAD” borde man dessutom valt ekologiska istället för ägg som är värpta av frigående hönor inomhus.  Genom denna slogan uppstår nästan en form av omedveten tragikomik på bekostnad av hönsen, inte minst om man läser rapporten ”Hönan eller ägget – En genomlysning av äggindustrin” sammanställd av Djurens Rätt – En rapport som verkligen inte ger den bästa bilden av äggproduktionen:

a

”I de frigående systemen hålls grupper på flera tusen individer tillsammans, vilket medför en social stress för hönorna och ökad konkurrens som leder till rädsla.

Gödsel som ansamlas och ligger kvar i upp till ett år ger höga ammoniakhalter. Dessutom rör hönorna upp damm. Luften i ett hönsstall gör ont att andas även för den som bara är där en kort stund. Ibland utbryter panik i de stora hallarna och alla hönor försöker fly in i samma hörn, vilket kan leda till att hundratals hönor kläms och kvävs till döds. Kannibalism förekommer i alla inhysningssystem, men drabbar frigående hönor hårdare eftersom de individer som utför detta beteende har möjlighet att attackera flera djur än de skulle ha haft i små grupper.

Sjukdomar sprids lätt i de stora grupperna, och risken för vissa typer av benbrott och andra skador ökar med större rörelsefrihet. Dödligheten är därför ibland högre i frigående system än i burar. Det finns ingen gräns för hur många hönor man får ha i samma grupp. Det är inte ovanligt med 10–20 000 djur i ett stall.”

 

 

2. Modeaccessoar

 

Rosa-bandet-designers 1

Rosa bandet designers. (Foto: Rosa Bandet).

 

Sedan 2006 har Cancerfonden låtit en känd designer utforma det rosa bandet. Ovan: Lars Wallin (2007), Ingegerd Råman (2008), Gert Wingårdh (2009), Liselotte Watkins (2010), Lena Philipsson och Per Holknekt (2011), Dagmar (2012) och 2013 års kreatörer mor och dotter Billgren, Elsa och Helene (2014 stod Camilla Thulin för designen och 2015 arkitekttrion Claesson Koivisto Rune).

Att låta varje år låta olika designer formge Cancerfondens Rosa band har flera fördelar. Dels blir det en distinktion till BRO:s Rosa band men kanske viktigast av allt blir den till en modeaccessoar som för varje kampanjår förnyas. Genom att förknippas med framgångsrika formgivare skapas även en känsla av trendighet och en aura hämtad ur modevärlden.

 

3. Begränsat erbjudande

 

För att skapa större uppmärksamhet och inte riskera urvattna kampanjen kring Rosa bandet är den tidsbegränsad till en månad, närmare bestämt oktober månad varje år.

 

4. Valargument

 

Våra valmöjligheter idag är mycket stor, ska vi exempelvis köpa ett schampo så har vi en rad av märken att välja mellan den ena mer lik den andra. En erbjuden stödmöjlighet hos en viss vara kan därmed bli avgörande i vårt val kring vad vi i ögonblicket väljer att lägga våra pengar på.

 

stöd-kampen b

En rosa märkning kan avgöra vårt köpbeslut.

 

5. Dämpa köpångest

 

geisha

– Varumärket Geisha står för inre frid och kraft och uppmuntrar till att njuta av de små sakerna i livet och drömma. Därför passar det bra att Geisha stöder Rosa Bandet-kampanjen./ Sofia Lindgren, Senior Brand Manager/Fazer Brands i pressutskick 2013.

 

 

Vi borde inte köpt… av skäl som ekonomiska eller upplevelsen av att vi inhandlat något onyttigt (exempelvis Ahlgrens bilar eller en chokladkaka) eller helt enkelt något vi egentligen inte behöver innebär en stödmärkning av en produkt att vi hur onödig en produkt vi köpt än är så kan vi dämpa vår ångest med att vi iallafall har gjort en hjälpande insats. Vi kan i det dåliga köpet argumentera för oss själva att vi samtidigt gjort något nyttigt, vi kan berömma oss själva och se oss som bättre människor som utan någon större ansträngning faktiskt gjort en insats genom att indirekt stödja någon form av hjälpverksamhet.

 

 

 

6. Jag är bra – att visa upp mina goda sidor för omgivningen

 

En produkt som märks med Rosa bandet används även som ett verktyg för att visa personer i vår omgivning att vi är bra/goda människor som bryr oss. Att bry sig ger oss social status.

Själva bandet som kan fästas på kläder är här ultimat liksom möjligheten att visa upp vårt stöd genom sociala nätverk så som Facebook (Sätt länk här till möjligheter som erbjuds för att göra detta. Devisen: ”Skänk och visa att du stödjer” lockar fler givare än mer anonyma bidragsformer. (De flesta skulle nog öppet hävda att detta är ett bättre sätt att bidra på eftersom man gör reklam för en god sak och må så vara men drivkraften bakom handlar oftare om att kunna sprida en positiv bild kring sig själv bland sin omgivning).

 

 

Locka kvinnor till mansdominerade områden

 

Rosa bandet produkter 2013 man

2013 marknadsförs bl.a rosa silvertejp, rengöringsmaskin & hålsåg- tigersågsats.

 

Som nämndes tidigare är kvinnor en viktig målgrupp när det gäller användandet av Rosa bandet. Detta innebär att vi får sen en rad kvinnliga konsumtionsvaror märkas med symbolen – att sätta Rosa bandet på sina varor kan dock även vara ett sätt att locka kvinnor till butiker/produkter som befinner sig inom traditionellt manliga domäner. Exempelvis säljer Clas Ohlsson en rosa skruvdragare och Mekonomen erbjuder allt från rosa rattmuffar, rosa fälgar och rosa dragkrok med mera (2012). I år säljer Stokvis och XL-bygg rosa silver/nättejp, Lenox bland annat en hålsåg- och tigersågssats och Nilfisk en rengöringsmaskin.

 

Mekonomen ”Våga fråga”

 

Andra som utnyttjar Rosa bandet i samma ärende är idrottsklubbar som i förlängningen vill skapa större publikintäkter genom att få kvinnor att intressera sig för laget/sporten. (liksom att ge signaler om att man är en klubb som bryr sig). IFK Göteborg (se nedan) och Malmö Redhawks är några exempel på lag som klätt sig i rosa spelardräkter när man arrangerat/spelat speciella Rosa bandet-matcher.

 

 

Skapa känslomässigt beröring

 

Bonnier vädjar: Köp för 99 kr av Bonnier så skänker de 3:- till BRO.

 

Genom Rosa bandet är det lätt att skapa och använda sig av emotioner i sin marknadsföring. Detta är idag ett viktigt inslag inom marknadsföring; då vi (konsumenten) blir känslomässigt berörd tar vi också till oss meddelandet (reklamen) på ett mer direkt och effektivt sätt. Tittar vi på Rosa bandet bjuds det exempelvis på möjligheter att spela på allt från sorg till glädje och hopp. Flera av reklamfilmerna som används i denna artikel använder just det emotionell beröring för att fånga vårt intresse.

 

IFK Göteborg berör när de spelar i rosa.

 

 

Läs gärna mer om kraften i emotioner som övertalningsmedel HÄR!

 

Värden i Rosa bandet

apotekbröst

Genom att som företag associera sig med Rosa bandet kan man vidare kommersiellt utnyttja och ta till vara på flera värdefulla symbolvärden som bandet och framförallt bröst står för, exempel på detta är:

 

Kvinnlighet – Bröst står starkt som symbol för att vara kvinna. Systerskap  – Alla kan drabbas: Att gå samman för att kämpa mot ett kollektivt hot som riktas mot alla kvinnor. Moderskap – Barn ammar: Bröst blir här även en symbol för livet. Sexighet – En kvinnas bröst är en kroppsdel med sexuell symbolik (och sex säljer som bekant, genom Rosa bandet tillåts annonsörer både att tala om och visa bröst utan att det väcker anstöt).

 

Dessa värdeexempel är positivt laddade utifrån ett kommersiellt perspektiv. Bröst har en ”fräschör” och inte minst en sexighet som har få motsvarigheter vilket är egenskaper som gör Rosa bandet extra attraktivt inom marknadsföring.

 

Apoteksgruppen visar bröst.

 

 

 

Från att ha tittat på Rosa bandet utifrån dess funktion inom CSR är det nu dags att inta en mer direkt kritisk och granskande hållning:

 

Massiv kritik: Rosa bandet i blåsväder

 

 

 

På senare år har kritik mot rosa bandet (Pink Ribbon) hörts allt tydligare internationellt. Amerikanska Breast Cancer Action med projektet Think Before You Pink™,  och The Campaign for Safe Cosmetics grundad av bland annat Breast Cancer Fund och Alliance for a Healthy Tomorrow är några exempel på organisationer som höjt sina röster kritiskt liksom filmen Pink Ribbons Inc. av Léa Pool – en dokumentär som beskriver den ”krassa sanningen om hur bröstcancer blivit till marknadsförarnas ”drömsjukdom” vilken ”kidnappats” och formats till en rosaglittrande framgångssaga.”

 

Trailer till filmen ”Pink Ribbon Inc.”

 

 

Konstigt nog har det varit tyst i Sverige trots att flera punkter även går att applicera på svenska förhållanden. Några av dessa ska vi titta närmare på nedan:

 

 

Kritik mot forskningen

 

Kritiska röster menar att pengarna som kommer från Rosa bandet enbart fokuserar på hur man ska bota bröstcancer, man menar att företagen (marknadskrafterna) inte är intresserade av att lägga fokus på förebyggande forskning som handlar om hur cancern uppstår utifrån att deras produkter kan innehålla ämnen som är cancerogena och därmed vara en bidragande orsak till sjukdomen. Kritikerna menar vidare att alla krafter borde läggas just på förebyggande orsaker då forskningen med botningsfokus har stått still de senaste tjugo åren.

 

”The Story of Cosmetics” – Rosa bandetprodukter innehåller cancerogena ämnen.

 

 

Pinkwashing – Rosa bandet som ett spel för gallerierna


Kritikerna menar att vissa företag använder sig av Rosa bandet för att ”tvätta” företaget och produkter som kan vara ohälsosamma och innehålla cancerogena ämnen. Det vill säga en metod för att skapa en form av dimridå kring vad som pågår bakom kulisserna i form av vidare exempelvis dåliga arbetsförhållanden eller utnyttjande av personal i låglöneländer.

Ett företag som säger att de bryr sig om exempelvis bröstcancer föreställer vi oss exempelvis inte skulle kunna ha produkter med ämnen som skulle kunna ge oss cancer. Rosa bandet i detta fall blir som en kvalitetsmärkning som lovar något för kunden.

 

Stora inkomster, små bidrag

alcro20rosa20bandet_17436174

Rosa bandet metallfärg.

 

Välgörenhet eller affärer? I bästa fall är det förstås en kombination av dess men faktum är att många företag ger ett ganska modest bidrag procentuellt räknat av vad man tjänar på produkten. En kostnad som till och med understiger en ordinär extrapriskampanj. Enligt filmen Pink Ribbon Inc. så bör den som verkligen vill stödja forskningen låta bli att köpa exempelvis den där schampooflaskan och istället skänka slantarna direkt till organisationen.

 

Träning och bra kost förhindrar bröstcancer?

ICA-Stig håller i melonerna (2011).

 

 

I reklamen ovan säger ICA-Stig det inte rakt ut, men insinuerar att god kost och motion skulle betyda att man kan undvika bröstcancer. I en pressrelease från sportklädesföretaget Champion 2012 citeras Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande i Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation – BRO följande:

 ”Studier har visat att fysisk aktivitet kan minska risken för att insjukna i bröstcancer och minska risken för återfall. Så det känns betydelsefullt och viktigt för oss att samarbeta med företag i sportbranschen”.

Dr. Olopade på ”Cancer  Risk Clinic” vid universitetet i Chicago menar i filmen Pink Ribbon Inc. att man inte kunnat se några bevis för att sund livsstil skulle förhindra bröstcancer. Den enda riktigt tydliga riskfaktorn för att drabbas av bröstcancer idag är det faktum att man är kvinna.

 

Samtidigt som BRO talar om att vi ska titta på vad vi stoppar i oss ser vi Cancerfondens Rosa band göra reklam för onyttigheter så som kanelbullar, chokladbollar, dammsugare och choklad.

 

gottis rosa bandet 4

Rosa sockerbomb: kanelbullar, chokladbollar & dammsugare, bilar och choklad.

a

aff


"Promise Me" - Världens största bröstcancerorganisation säljer skadlig parfym.

 

Avslutningsvis: Världens största bröstcancerorganisationen, Susan G. Komen for Cure, började under 2011 saluföra parfymen ”Promise Me” under eget namn. Doften innehåller flera giftiga och farliga kemikaliska ämnen. Enligt oberoende labbtester innehåller ”Promise Me” kemikalier som inte nämns på etiketten vilka (a) har konstaterats vara både giftiga och farliga, (b) inte klassats som säkra för människor, och (c) visat negativa hälsoeffekter. En av ingredienserna i ”Promise Me” är dessutom förbjuden enligt International Fragrance Association.

Doften säljs under devisen att man stödjer kampen mot bröstcancer. Jo man tackar!

 

Sista ordet

 

Som avslutning vill jag påpeka att jag inte är emot insamlingar till förmån för bröstcancer eller andra välgörande ändamål, dock tycker jag att det finns fog för att granska även denna verksamhet. Frågor som väcks är: Hur mycket får man profitera så länge en slant går till hjälpande verksamhet? Hur mycket krav ska man ställa på BRO och Cancerfonden då de tillåter märkning av varor som kan vara cancerogena? Varför har kritiken i svensk media varit så tyst kring Rosa bandet?

 

Vad tror och tycker du?

 

Sist men inte minst: Skänk gärna slantar men gör det hellre direkt utan mellanhänder så blir ditt bidrag så mycket större.

 

/Tobias Rasmusson

 

 

Om Pink Washing i Sveriges Radio

 

P4 Morgon i Sjuhärad Karin Ivarsson Sarit Monastyrski och Jon Koldenius. Foto Niclas Odengård 2

Sarit Monastyrski & Jon Koldenius på P4 Morgon funderar rosa. foto: Niclas Odengård.

 

Klicka för att läsa artikel/lyssna:

Sveriges Radio P4 Morgon Sjuhärad uppmärksammar fenomenet Pink Washing och intervjuar mig, dvs. Tobias Rasmusson (konsumentanalytiker) och Sara Brodar (insamlingschef för Cancerfonden) 2013.

 

Alternativt lyssna på excerpt ur programmet (även mobilvänlig lyssning):

a

Gilla gärna WiKiPiCKi på Facebook – det uppskattas! Share & care!

 

Läs även

Sociala bevis: Smilfinkar är vi allihopa…

Att sälja med upplevelser 1

Det stora könsbytet: Kvinnocigaretten som blev macho Marlboro Man

 

 

 

Källor:

Bröstcancerfonden: http://www.brostcancerfonden.se. Bröstcancerföreningarnas riksorganisation: http://www.bro.org.se/. Cancerfonden: http://www.cancerfonden.se/rosabandet. Champion Autentic Apparel: http://www.champion-eu.com/svenska/pdf/Pressrelease%20Champion%20Rosa%20Bandet%202012.pdf. Csrguiden.se: http://www.csrguiden.se/miljoearbete-och-socialt-ansvar-foer-loensamma-affaerer/ekonomiskt-ansvar-laes-haer-vad-det-innebaer/. Haverdahl Anna-Lena: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/en-tredjedel-till-brostforskning_1981271.svd. http://hn.se/nyheter/halland/1.1791223-minou-brostcancer-har-blivit-ett-jippo. Malkan Stacy 2007: “Not Just a Pretty Face: The Ugly Side of the Beauty Industry”. New Society Publishers. Parsons Gerald E. 1991: How the Yellow Ribbon Became a National Folk Symbol: The American Folk Life Center: http://www.loc.gov/folklife/ribbons/ribbons.html. Pink Ribbon Inc. (kritisk dokumentärfilm). Pink Ribbon International: http://www.pinkribbon.org/About/History/tabid/199/Default.aspx. Pinkwashing Hall of Fame: http://www.facebook.com/nopinkwashing. Socialstyrelsen: Cancer i siffror 2009: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8348/2009-126-127_2009126127.pdf. Stordahl Nancy 2012: Ten Things Wrong With the Pink Ribbon: http://www.huffingtonpost.com/nancy-stordahl/breast-cancer-pink-ribbons_b_1951319.html. The Campaign for Safe Cosmetics: http://safecosmetics.org/. http://www.djurensratt.se/honan-eller-agget/frigaende-system.  Think Before You Pink Toolkit 2011: http://gaylesulik.com/wp-content/uploads/2011/10/Think-Before-You-Pink-Toolkit-Oct-2011.pdf. Think Before You Pink Toolkit 2012: http://bcaction.org/wp-content/uploads/2012/10/Toolkit-Plus-Supplement-2012.pdf. Think Before You Pink: http://thinkbeforeyoupink.org/. Vetenskap & hälsa – populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds Universitet och Region Skåne: http://www.vetenskaphalsa.se/karin-johansson-ny-teknik-for-att-mata-lymfodem/. http://www.kronagg.se/Om%20Kronagg/Rosabandet.aspx. http://www.djurensratt.se/sites/default/files/honan_eller_agget_0.pdf, http://www.mynewsdesk.com/se/fazer_group/news/geisha-i-samarbete-med-rosa-bandet-67760

 

 

OCH

About Tobias Rasmusson

Tobias Rasmusson är etnolog (kultur/konsumtionsanalytiker), creative planner och journalist liksom föreläsare i ämnet kommunikation & reklam på bland annat Lunds Universitet. Tobias är även grundare av företaget HUMAN PROOF som arbetar med konsumentinsikt.

3 thoughts on “Cancerjippot: Rosa bandet

Skriv ett svar