Datorer släng er i väggen: Mänsklighetens största uppfinning är tryckpressen! Men vad är sant och vad är bluff av det du fick lära dig i skolan? Den där skäggiga gubben Gutenberg vem var han egentligen? Och vad är det egentligen som är så märkvärdigt med det som tillskrivs vara hans uppfinning? Om sanningar och lögner liksom tryckkonstens historia får du veta i dagens artikel:
Vi ser dom omkring oss varje dag, bokstäverna: i böcker, tidningar, på affischer, på webben. Idag är dom en självklarhet för alla och gemene man men utan tryckpressen skulle världen sett radikalt annorlunda ut: Analfabetism skulle säkert ännu idag råda hos den stora allmänheten, det dominerande skriftspråket skulle troligen fortfarande vara latin och klyftorna mellan fattiga och rika skulle sannolikt vara mycket stora. Utvecklingen i samhället skulle gått långsamt och vetenskapen skulle legat pinsamt efter med dagens mått mätt. Denna artikel handlar om en man känd som Gutenberg, tryckpressen, typsnitt och om Sveriges liksom världens första tryckta bok. Trevlig läsning:
Filosofen Francis Bacon (1561 -1626), utnämnde redan under 1600-talet boktryckarkonsten till en av de tre stora upptäckterna som i grunden förändrat den mänskliga civilisationen (tillsammans med krutet och kompassen). Den tryckta boken lade grunden för renässansens utveckling liksom de stora vetenskapliga framstegen i Europa. Möjligheten att kunna framställa skrifter på olika språk innebar också att latinets ställning som skriftspråk kraftigt försvagades vilket även innebar att fler människor kunde ta del av information och kunskap (något som även gynnade den framväxande nationalismen i Europa).
Pre:Gutenberg – en bok kostar som en vingård
Innan Gutenbergs tryckpress var böcker en sällsynt vara i Europa. För att mångfaldiga en bok var man tvungen att skriva av den för hand vilket gjorde att de få som blev gjorda därför blev extremt dyra och något få förunnat. Som en jämförelse: Vid universitet i Cambridge fanns vid tiden 122 böcker och var och en av dem kunde gå loss på samma hutlösa summa man fick betala för en vingård.
I Kina såg det dock annorlunda ut, där hade man använt sig av träblocksteknik och tillverkat böcker tryckta på papper (även det en kinesisk uppfinning) under många hundra år. Redan på 500-talet e Kr spreds stora mängder tryckta texter och på 900-talet fanns en stor marknad för billiga tryckta böcker i Kina. Vem som uppfann den kinesiska tryckkonsten är det dock ingen som vet.
Diamantsutran – världens äldsta bok
Världens äldsta bok Diamantsutran (868 e Kr).
Vajracchedika, vajracchedikā, en av mahayanabuddhismens texter, även kallad Diamantsutran är den äldsta kända tryckta boken. Verket härstammar från nordvästra Kina och anses vara tryckt 868 e Kr, nästan sexhundra år före Gutenbergs Bibel och är idag sålunda över 1140 år.
Tänk så om denna flytande värld:
En stjärna i gryningen
En bubbla i strömmen
En blixt i ett sommarmoln
Ur Diamantsutran
Diamantsutran upptäcktes 1907 i en grotta i nordvästra Kina och består av sju remsor gulnat papper som tillsammans bildar en fem meter lång rulle med text och illustrationer. Texten är på kinesiska och tryckt med hjälp av täljda träblock. I sutran vilar Buddha efter att ha samlat in mat och talar samtidigt om sinnesintryckens filosofi. Diamantsutran finns idag att beskåda på British museum.
a
Gutenberg utbildade sig till guldsmed och verkade som det tillsammans med att vara entreprenör: Det finns dokument som pekar på att han omkring 1438 lånade en stor summa pengar, samlade ihop ett team och började experimentera med att trycka böcker.
Entrepenören Gutenberg
Trots att dokumentationen av Gutenbergs liv och verksamhet är ytterst bristfällig och trots att varken något tryckt verk bär hans namn eller någon utrustning finns bevarad har eftervärlden i huvudsak kommit att anamma en historieskrivning som ensidigt ger guldsmeden från Mainz äran som boktryckarkonstens fader. I sanningens namn borde han nog dela med sig av uppmärksamheten:
Det var inte så att Gutenberg började från noll, sanningen å säga så stal och inspirerades han av idéer från andra och utvecklade dessa vidare. Det ska kommas ihåg att det fanns en boktryckarkonst i Europa även innan Gutenberg: Under första halvan av 1400-talet, möjligen tidigare, hade man i Europa anammat kinesisk tryckteknik och börjat trycka böcker med träblocksmetoden, detta var dock ett långsamt arbete och krävde ett enormt tidsinsats för varje separat bok då varje enskild sida skars ut i ett stycke. Vid tiden kring 1450-talet fanns även i Europa flera personer som experimenterade med boktryckeriteknik för att hitta nya sätt att snabba upp tryckprocessen, dock har ingen av dessa gjort några avtryck i historien.
Vad Gutenberg lyckades med och egentligen också bör vara det han ska premieras för var att han som driven entreprenör med stora vinstmöjligheter i intresse förde samman och utvecklade ett antal olika tekniker som tillsammans innebar ett större genombrott: störst av hans idéer var att tillverka så kallade lösa bokstavstyper som kunde sättas samman till textrader. Till själva tryckpressen hade Gutenberg troligen hämtat inspiration från vin- och oljepressar. Han anses också ha tagit fram en speciell tryckfärg av prima kvalitet.
Det faktum att det kinesiska skriftspråket utgörs av en ofantlig mängd tecken i jämförelse med det mer begränsade och lätthanterliga latinska gjorde boktryckarkonsten spreds snabbt i Europa, något som i sin tur innebar en snabb samhällsutveckling då kunskap och skrifter bliv tillgängliga för en allt större massa.
Gutenbergs uppfinning i punkter:
1. Separata typsnitt.
2. Modifierade en vinpress till en tryckpress.
3. Utvecklade speciell tryckfärg.
4. Utvecklade ett speciellt tryckpapper (ett extra tunt papper som behövde fuktas innan det åkte in för tryck).
När Gutenberg väl kommit på tryckpressen och att man kunde använda separata typsnitt kom nästa problem: Hur skulle egentligen bokstäverna se ut för att vara lätta att trycka och lättlästa?
Gutenbergs typsnitt & dess upphovsmän
Med inspiration från handskrivna tyska munkskrifter skapades den nya typografin: Johannes Gutenberg tog hjälp av skrivaren Peter Schöffer för att utforma sitt första alfabet som bestod av 202 tecken. När man skulle göra den Gutenbergska bibeln 1455 anlitades guldsmeden Hans Dunne och två andra personer vid namn Götz von Shlettstadt och Hans von Speyer som tillsammans skapade den gotiska bokstavsform som idag brukar kallas Textura.
Den snabba spridningen av den nya tryckkonsten i Europa gav uppkomsten till flera olika varianter av typsnitt i gotisk, halv-gotisk och gotisk/romersk stil. Exempelvis Johann Bämlers Schwabacher (se ovan) och Augsburg som dök upp 1474 och halv-gotiska Rotunda (se ovan) av Erhard Ratdolt skapad 1486.
Frakturstil (se ovan) är både en handstil och ett typsnitt som utvecklades i Tyskland i början av 1500-talet under befallning av kejsaren Maximilian I. Fraktur blev snabbt den vanligaste tryckstilen i Nord- och Centraleuropa och ersatte ofta tidigare populära typsnitt som Schwabacher. I Sverige var Fraktur det vanligaste typsnittet från 1500-talet till mitten av 1800-talet men användes sporadiskt fram till början av 1900-talet.
Historien om Gutenberg till tonerna av Blondie´s "Sunday Girl".
a
Gutenbergbibeln
Den metod som Johann Gutenberg utvecklade i sitt tryckeri i Mainz kom i princip att dominera boktryckarkonsten i Europa fram till 1800-talet. Den mest kända av de böcker som anses ha lämnat hans tryckeri är den så kallade Gutenbergbibeln, från cirka 1454. Den trycktes i 180 kopior, varav 48 är bevarade, 12 på veläng (pergament framställt av djurhud) och 36 på papper. Bara 20 är kompletta.
z
Sida ur Gutenbergs bibel.
z
Kolla in hela Gutenbergs bibel HÄR! Om man vill se den på riktigt ligger som svensk ”Det Kongelige Bibliotek” i Köpenhamn närmast till:
Om Gutenbergs bibel på "Det Konglige Bibliotek".
z
Fattiglappen, porträttbluffen & världens första massproduktion
Gutenberg tjänade själv aldrig några pengar på sin uppfinning, precis innan det var dags för stor lansering stämdes han av sin storfinansiär och medarbetare Johann Fust som tog tryckpressen i beslag och därmed blev den som tjänade storkovan på Gutenbergs press (vilken gav upphov till vad som idag brukar kallas ”världens första massproduktion”). – Om det var synd om honom? Svårt att säga, men faktum är att Herr Gutenbergs namn förekommer i flera domstolsmål (bland annat stämd för just att inte ha betalt tillbaka lånade pengar (det är för övrigt också i rättstvister mycket av kunskapen kring Gutenberg kommer).
Hennchen Gåskött
Han föddes någon gång mellan 1393 och 1404 (exakt när vet man inte) men officiellt brukar man säga 1399. Platsen var tyska Mainz och han växte upp i en välbärgad familj. Hans riktiga efternamn var Gensfleisch efter fadern Friedrich Gensfleisch. Och ändå lite längre namn än så, han hette även Gensfleisch zur Laden, vilket kom sig av att man på denna tid även döpte sig efter det hus man bodde i. Därav zur Laden efter familjens första gård Hof zur Laden, då man senare flyttade till ett hus kallat Hof zum Gutenberg la man även till det på slutet. Det vill säga Gensfleisch zur Laden Gutenberg.
Men förnamnet då? Idag funderar föräldrar i månader på vilket namn deras barns ska få. Det var liksom enklare förr, då tog man namnet efter dagens helgon. Detta innebär att trots att det inte finns några födelseuppgifter om Gensfleisch så kan man med ganska stor säkerhet konstatera att han föddes den 24 juni. Döpt till Johann efter Johannes döparens dag (dock kallades han troligen för Hennchen eller Henne som är smeknamn på Johannes). Hade det inte varit för att ”Hennchen” Gensfleisch zur Laden Gutenberg ogillade sitt efternamn till den grad att han valde att offentligt kalla sig kort och gott Johann Gutenberg (det bra/vackra berget) hade han än idag varit känd under namnet Gensfleisch (Gåskött).
Porträttbluffen
a
Första gången vi hör Gutenberg omtalas som uppfinnare av den europeiska boktryckarkonstens är i 1505 års upplaga av den tyska översättningen av Livius romerska historia, utgiven i Mainz. Boktryckaren, Johann Schöffer, som två år dessförinnan övertagit sin fars, Peter Schöffer, rörelse, skriver i förordet:
”I Mainz uppfann den geniale Johann Gutenberg den underbara boktryckarkonsten under Vår Herres år 1440, varefter den förbättrades och fulländades av den flit, de utgifter och det arbete som nedlades av Johann Fust och Peter Schöffer i Mainz.”
Det första porträttet gjordes ca hundra år efter hans död – en fantasifigur som sedan legat till grund för andra bilder. Inte ens hans karakteristiska skägg verkar stämma – forskare menar att patricier (som han var) inte alls bar skägg under denna tid.
R.I.P Gutenberg
Johann Gutenberg dog fattig i Mainz, Tyskland. Exakt när finns det inga uppgifter om, dock vet man att det var någon gång under 1468 eftersom en läkare vid namn Konrad Humery detta år stämde dödsboet som återbetalning av skulder.
z
Sveriges första tryckta bok
Det skulle ta 40 år efter att Gutenbergs uppfann tryckpressen som Sverige fick sin första tryckta bok. Detta av en tysk på tillfälligt besök:
Johann Snells boktryckarmärke
I klostret på Riddarholmen i Stockhom trycks den första Svenska boken år 1483; Dyalogus creaturarum moralisatus, översatt: ”Skapelsens sedelärande samtal”.
Det var den boktryckaren Johann Snell från Rostock som tryckte upp boken hos franciskanermunkarna. Utgåvan består av 157 blad.
Dialogus creaturarum moralisatus, Sveriges första tryckta bok (1483).
Texterna i boken är på latin och innefattar allt som allt 122 berättelser – vilka oftast är samtal som sker mellan Guds skapade ting, mellan människa och djur eller djur emellan. Djuren står för olika egenskaper och samtalen är rikligt illustrerade med vackra kolorerade träsnitt. Tanken med berättelserna och illustrationerna var att de skulle fungera som underlag för predikanten då han skulle undervisa och ge folket goda seder.
Fabeldjur ur Sveriges första tryckta bok. (Bild: Sjöhistoriska).
Snell tryckte även ett år tidigare Danmarks första bok, Gilhelmus Caoursins De obsidione et bello Rhodiano, som handlar om johanniternas försvar av Rhodos mot turkarna, och strax därefter även boken Breviarium Ottoniense. Detta i Odense 1482 där han ”mellanlandade” innan han kom till Sverige.
Källor
Sutton & Bartram 1988: An Atlas of Typeforms, Chartwell Books. Ridderstad Per S 2006: Johann Snell. Holgersson Marit 2011: Sveriges första tryckta bok. Uppsala Universitet. Frakturstil. Västerbro Magnus 2009: Boktryckarkonsten. White Alex W 2010: The Elements of Graphic Design, andra upplagan, Allworth Press. Meggs 1992: A History of Graphic Design, andra upplagan, VNR. Hutchinson 1983: Letters, VNR. Lawson & Anger 1990: Printing Types, Beacon Press. Norton Robert (red): 1993: Types Best Remembered/Types Best Forgotten, Parsimony Press. Tekniska Museet: Boktryckarkonsten. http://www.ne.se/vajracchedika. Svensk bokhandel 2010: Diamantsutran, http://www.tryckerimuseum.se/Gutenberg.htm